Orkar ni med ett klago/depp inlägg?
Det måste ni för ja har så mycket på hjärtat!


Killar, mig själv och framtiden

Ja, som ni nog märkt gick det inte så bra med den killen ja skrev om för ett tag sen. Jag var jätte kär och had kanske lite för höga drömmar. Drömmar som inte blev till verklighet. Självkart är ja jätte ledsen, men varför? Jag har ju lärt mig att man inte kan lita på killar. Att ja inte lär mig på RIKTIGT snart! Eller kanske det finns EN snäll pojke? En sån som verkligen menar det han säger, och inte ljuger eller som bara låssas tycka om mig för det är kul? Aja, ja vet inte. Kanske ska leva singel livet ut? Skulle vara rätt gött egentligen. Men nej. Det finns en till alla, har jag hört?

Men jag tror det är mig det är fel på. en person som mig kan inte vara kul att leva med. Ibland känner jag mig så misslyckad, sämst, som en förlorare, en mäniska som ingen bryr sig om. Andra dagar är helt tvärt om. Jag är glad possitiv och dansar fram på gatorna! Men jag tror att jag är mest glad? Hoppas att jag är det. Jag vill vara en glad och bra person. Utsidan ska vi inte tala om, jag hoppas man kan ändra på den också.

Framtiden, Jag vill flytta hemifrån. Men inte flytta ifrån min mamma, jag vill bara he ett eget. Ett ställe jag kan inreda själv. En plats som är mitt! Men inte utan min mamma?! Jag kommer inte klara mig utan min mor, hon är den bästa i hela värden! Och nu gråter jag snart. Vart ska jag ta vägen när hon en dag säger att här skiljer sig våra vägar? Jag vill inte tänka på det, men den tanken kommer varje dag. Min mamma, min bäste vän. Hon som alltid ställer upp,hur risig situationen än är så finns min mamma där. En person jag kan prata med allt om.

Jag älskar dig mamma,finns ingen annan som du!


Känner mig så sjuk och nere idag! // Hanna